I denna studie undersöks tre lågstadielärares upplevelser och erfarenheter kring kooperativt lärande i matematik. Studien ska, utifrån ett lärarperspektiv, skapa en överblick kring vad det kooperativa lärandet kan innebära för lärare och elever i matematikämnet. Det teoretiska ramverk som anläggs grundas i samspelet mellan interaktion och matematik samt det sociokulturella perspektivet. Den datainsamlingsmetod som valts för att undersöka lågstadielärarnas erfarenheter av kooperativt lärande i matematik är intervjuer. Resultaten visar att förhållningssättet för med sig såväl möjligheter som utmaningar. Några av de möjligheter som kooperativt lärande för med sig är ökade matematikprestationer, ökad förståelse för matematiska begrepp, positiv inverkan på det matematiska språket och elevernas samarbetsförmåga. De utmaningar som kan förekomma är att planeringen kan upplevas krävande vad gäller tid och engagemang samt att klassrumsklimatet kan upplevas stökigt. Lärarens funktion innefattar flera olika påverkansfaktorer såsom gruppsammansättning, klassrumsmiljö och stöttning. De kooperativa strukturer som var vanligast förekommande i lågstadielärarnas matematikundervisning var Fråga fråga-byt och Sant eller falskt.
- Grundlärarutbildning: förskoleklass och årskurs 1-3
- Lärande (50303) [SSIF2011]
- erfarenheter
- kooperativt lärande
- kooperativa strukturer
- matematik
- möjligheter
- utmaningar
Lågstadielärares erfarenheter kring kooperativt lärande i matematikämnet
Lundgren, A. (Författare), Roth, M. (Författare). 2022-dec.
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå