Laborativt material

: Varför lärare i årskurs 1-3 väljer att använda laborativt material i matematikundervisningen

Abstract

Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av laborativt material i matematik för årskurs 1-3. Studien behandlar vilka områden laborativt material används inom samt varför lärare väljer att inkludera laborativt material i matematikundervisning. Studien redogör även för möjligheterna samt utmaningarna som lärare möter med laborativt material i matematikundervisningen. Studien, i vilken fyra verksamma lärare i årskurs 1-3 deltagit, består av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att laborativt material används inom de flesta områden i matematik för att konkretisera och tydliggöra matematikämnet för eleverna. Exempel på områden som laborativt material kan användas i är geometri, problemlösning, och när läraren introducerar ett nytt område. Studien behandlar såväl möjligheter som utmaningar med laborativt material utifrån ett lärarperspektiv. Möjligheterna med laborativt material är att materialet kan anpassas till alla elevers nivåer, undervisningen blir individanpassad efter varje elevs behov. Utmaningarna med laborativt material är att eleverna kan missuppfatta syftet med materialet och se det som leksaker. En annan utmaning är att det tar tid av planeringen och att materialet kostar. Vi har använt oss av två teorier nämligen Piagets kognitiva stadieteori och Deweys ”Learning by doing”. Inom Piagets kognitiva stadieteori behandlas begreppet de konkreta operationernas stadium, som menar att undervisningen måste anpassas efter elevens kognitiva mognad. Deweys begrepp “Learning by doing” innebär att elever lär sig bäst genom att vara aktiva.

Tilldelningsdatum	2022-dec.
Originalspråk	Svenska
Handledare	Örjan Hansson (Handledare), Catarina Wästerlid (Bedömande lärare) & Petra Magnusson (Examinator)