Målstyrning inom den offentliga sektorn

: en studie inom två sydskånska kommuner

Abstract

• Syftet är att undersöka hur politiskt stiftade primära mål bryts ned till delmål inom Barn- och utbildningsverksamhet. Detta ska skapa en generell bild över hur målstyrningsprocessen hanteras inom offentlig verksamhet. Slutligen ska detta leda oss till vad som kan krävas för att målnedbrytningsprocessen ska vara ett fungerande koncept inom den kommunala verksamheten.
• Vi har genomfört en kvalitativ studie inom de två utvalda kommunerna. Denna fallstudie baseras på personliga intervjuer som är genomförda utifrån semistrukturerade frågor. Syftet med detta var att respondenterna kunde tala öppet utifrån ställda frågor och att vi kunde få djupgående information utifrån personliga åsikter.
• Teorin utgår ifrån litteratur som är relevant för målstyrningen och dess funktion inom offentlig verksamhet. Vi har exempelvis inkluderat Rombach, R (1991) bok ”Det går inte att styra med mål!” och Svensson, A (1997) ”Målstyrning i praktiken”.
• Vi har genomfört sex stycken intervjuer och sammanfattat dessa utifrån litteraturgenomgångens rubriker.
• Ett urval utifrån de slutsatser vi kan dra inom genomförd undersökning är att en decentraliserad målstyrd verksamhet ska styras utifrån en vision och tydliga övergripande mål. Dessa mål ska påvisa ansvarsfördelningen och vilken frihet de anställda har att agera utifrån tilldelade resurser. Ett standardiserat system ska underlätta denna process genom att det skapas en tydlig målstruktur. Denna struktur ska med hjälp av kompetenta och välutbildade politiker och tjänstemän skapa tydliga mål. Detta är ett förlopp som kräver kontinuerligt arbete och ska medföra att en levande process kan införas. Denna levande process ska möjliggöra att en dialog kan föras mellan de anställda inom hela organisationen och skapa en helhetssyn inom samtliga verksamheter. En optimalt målstyrd organisation ska ha en röd tråd som infinner sig mellan samtliga mål. Slutligen ska en jämvikt uppnås mellan politiker och tjänstemän som ska underlätta en prioritering av mål utifrån det tilldelade medlen. Denna jämvikt medför att en diskussion kan föras mellan de olika parterna och möjliggöra att målen styr mot en helhet där rätt mål med hjälp av rätt medel är uppnåbart.