Möjligheter och hinder vid kommunikationssvårigheter

: Sjuksköterskors upplevelser av kommunikationen vid afasi

Abstract

Bakgrund: Afasi är en sekundärskada till stroke och leder ofta till kommunikationssvårigheter. Att drabbas av afasi och inte förstå eller bli förstådd kan medföra ett lidande för patienten, men även minskad delaktighet i sin vård. Trots kommunikationssvårigheterna är det av stor vikt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat och att patienterna görs delaktiga i sin vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av vad som möjliggör respektive hindrar kommunikationen med patienter som drabbats av afasi. Metod: Allmän litteraturöversikt baserat på sju kvalitativa artiklar samt tre artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Informationssökningen har skett i två databaser med fokus på omvårdnad. Artiklarnas kvalitet är granskade med HKR:s granskningsmall. Analysen följde Fribergs (2017) trestegsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Möjliggörande av kommunikation med patienter som drabbats av afasi och Hinder i kommunikationen med patienter som drabbats av afasi och fyra subkategorier: Kommunikationshjälpmedlens möjliggörande av kommunikation, Kontinuitet möjliggör kommunikation, Tiden räcker inte till och Otillräcklig kunskap. Diskussion: Metoden diskuterades utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen lyfts tre fynd: Vikten av tid, Önskan om utbildning och Hjälpmedel underlättar kommunikationen. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCances (2010) omvårdnadsmodell, Bubers (1990) jag-du teori samt utifrån ett samhällsperspektiv.

Tilldelningsdatum	2022-dec.
Originalspråk	Svenska
Handledare	Fredrik Gasser (Handledare) & Marina Sjöberg (Examinator)