Den gemensamma måltiden beskrivs som viktig för social gemenskap, hälsa och välbefinnande och kan anses vara den föredragna formen av att äta. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har i många fall sämre matvanor, lägre fysisk aktivitet och viktstörningar i större utsträckning än övriga befolkningen, samt äter oftare mat ensamma. Syftet var att undersöka hur personalen på gruppbostäder inom LSS arbetar med utmaningar och möjligheter med deltagarna under den gemensamma matlagningen. Studien utfördes på två gruppbostäder i en skånsk kommun. Tre fokusgrupper med 2-3 deltagare i vardera fokusgrupp hölls och därefter gjordes observationer. Resultatet identifierade en rad möjligheter och utmaningar. Möjligheter med den gemensamma matlagningen var gemenskapen som skapades, dessutom blev matlagningen ett tillfälle för självständig utveckling. Det bidrog även till stärkt självkänsla och självförtroende. Utmaningarna som var kopplade till den gemensamma matlagningen var att motivera deltagarna till att vilja delta. Det fanns också utmaningar kopplade till brist på tid och en oro över att det kunde uppstå ”kaos”. Studien visade att deltagarna kan göras delaktiga i matlagningstillfällena, men dessa behöver anpassas efter och utgå från varje individs förmåga. Personalen beskrev sig i stor utsträckning självlärda inom matoch måltidsområdet, där det egna intresset till stor del styrde i vilken utsträckning maten lagades tillsammans. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att gemensam matlagning anses vara positivt men utmanande.
- Intellektuell funktionsnedsättning
- gemensam matlagning
- mat
- nutrition
- näring
- boendepersonal
Matlagning på gruppbostäder inom LSS: Vad finns det egentligen för möjligheter och utmaningar med gemensam matlagning?
Härle, H. (Författare), Strömberg, S. (Författare). 2022-juni
Examensarbete: Kandidatexamen