"Med förvissningen att kunna berika andra"

: specialpedagogens uppdrag och förutsättning för samverkan inom en Barn- och ungdomshabilitering

Abstract

Specialpedagoguppdraget tolkas och beskrivs olika inom olika verksamheter. Detta kan leda till att specialpedagoguppdraget kan upplevas otydligt vilket i sin tur kan vara ett hinder för specialpedagogen att både beskriva och lyfta fram sin specialistroll. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens uppdrag inom en Barn- och ungdomshabilitering samt vilka förutsättningar specialpedagogen har  att samverka med professioner inom ett team på en habilitering. Frågorna som ställs är: Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag av en enhetschef samt tre specialpedagoger på en habilitering? Hur beskrivs specialpedagogens samverkan med andra professioner inom en habilitering? Vilka eventuella hinder och möjligheter beskrivs i samverkan mellan specialpedagogen och andra professioner? Metoden som använts i denna studie har en kvalitativ ansats. De metoder som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är intervjuer och fältobservation. Fyra intervjuer har genomförts, en enhetschef och tre specialpedagoger, där alla fyra arbetar inom samma habilitering. Därutöver har en fältobservation genomförts. Studien har utgått ifrån sociokulturell teori med inslag av ekologisk systemteori då det finns flera likheter mellan dessa teorier. Båda teorierna lyfter fram vikten av sociala, historiska och kulturella omständigheter och vilken miljö människor befinner sig i som har betydelse för deras utveckling och lärande. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag inom en habilitering beskrivs otydligt ur ett historiskt perspektiv från år 1950 fram till idag. Det finns svårigheter att beskriva specialpedagogens specialistuppdrag gentemot ett generalistuppdrag inom habiliteringen även idag. Studien visar att det finns hinder i samverkan med professionerna på habiliteringen om professionerna är osäkra och låsta i sin specialistroll. Samverkan är effektiv och skapar möjligheter för bra samverkan när specialpedagogen och de olika professionerna har kompetens om varandras kunskapsområden. Studien visar att respekt, tillit, trygghet och klara ändamål för teammöten leder vidare till fungerande samverkan med familjer som har barn med funktionsnedsättning. Studien visar också att specialpedagogens uppdrag på en habilitering kan tydliggöras i Högskoleförordningen (SFS 1993:100) samt examensordningen (SFS 2017:1111).