Medkänsleutmattning och neuroticism, hos behandlingspersonal

Abstract

Inledning: Att befinna sig i eller att ha befunnit sig under traumatisk stress har ett väl dokumenterat sambandmed psykisk ohälsa. För personer som är yrkesverksamma inom empatiskt arbete kan arbetet medföra en direktpsykisk påverkan. Syftet med den här studien var att avgöra i vilken utsträckning det existerar ett samband mellanneuroticism och den upplevda nivån av medkänsleutmattning. Metod: I denna kvantitativa studie tillfrågades132 behandlare inom olika kommunala enheter med geografisk spridning, med huvudsakliga arbetsuppgifterdirekt relaterad till öppenvårdsinsatser och där enheterna arbetade med behandling på hemmaplan, att svara påtvå enkäter. I den ena enkäten ställdes 10 frågor vilka berörde skattning av medkänsleutmattning och i denandra enkäten ställdes 20 frågor utifrån upplevelse av neuroticism. Resultat: 52 deltagare (39 %) besvaradeenkäterna. En korrelationsanalys visade att det fanns ett signifikant samband mellan medkänsleutmattning ochneuroticism (r = 0,496, p < .001). Sambandet var positivt och bekräftade frågeställningen, att de som har lågkänslomässig stabilitet (neuroticism) tenderar att skatta sig högt inom medkänsleutmattning. Resultatet visadeockså att mer än hälften av de deltagande i undersökningen (57 %) uppfyllde kriterierna för att ha en hög risk attutveckla medkänsleutmattning. Diskussion: Studiens resultat visade att personal som arbetar medhemmaplansbaserad behandling tenderar att utsätta sig en för hög risk av att drabbas av tillståndetmedkänsleutmattning. Majoriteten av denna studies deltagare (59 %) hade poängvärden som enligt PROQL(Professional Quality Of Life Scale) tillhör risknivå hög (Stamm, 2010).