I lärarens uppdrag ligger det ett ansvar om att utbildningen ska vara likvärdig för alla elever och där ingår det att tillgodose olika förutsättningar som råder i ett klassrum. Tidigare forskning visar att för elever som är särbegåvade blir utbildningen inte likvärdig, vilket uttrycks av elever själv genom understimulering och utanförskap. Forskningen belyser även att det finns metoder och strategier samt framgångsfaktorer som ses med fördel att använda till särbegåvade elever i relation till deras kunskapsutveckling. Detta innebär att följande empiriska studie syftar på att undersöka huruvida dessa metoder, strategier och framgångsfaktorer är gynnsamma ur ett lärarperspektiv samt hur de förekommer i matematikundervisningen. Genom en kvalitativ studie har semistrukturerade intervjuer genomförts för att belysa fenomenet, särbegåvade elevers matematikundervisning. Det empiriska materialet har genom analys inom ramarna av sociokulturell teori och med användning av innehållsanalys resulterat i lärarens perspektiv på gynnsamma metoder, strategier och arbetssätt som de anser är framgångsfaktorer i relation till fenomenet. Slutsatsen av den empiriska studien tyder på att ur ett lärarperspektiv gällande vad som är gynnsamt finns där både likheter och skillnader mot vad aktuell forskning belyser om detta ämne.
- Grundlärarutbildning: årskurs 4-6
- särbegåvning
- acceleration
- berikning
- stimulans
- utmaning
- stöttning
- proximal utvecklingszon
Metoder och strategier för särbegåvade elever i matematik, årskurs 4–6: Gynnsamma faktorer och arbetssätt för matematikläraren
Cederberg, F. (Författare), Frank, J. (Författare). 2022-juni
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå