Bakgrund: Var femte minut avlider ett barn världen över till följd av någon typ av våld. Barnmisshandel är förbjudet i 55 av världens länder. Samtliga sjuksköterskor som inkluderas i denna studie förutom de från Iran har anmälningsplikt. Omvårdnad är sjuksköterskans kompetensområde. Det finns tecken på barnmisshandel som viktiga att känna som sjuksköterska. Dessa inkluderar fysiska, psykiska och sexuella tecken och kan ses hos både barnet och föräldrarna. Syfte: Syftet var att belysa vad som gör att sjuksköterskor inte upprättar en orosanmälan, trots misstankar om barnmisshandel. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa forskningsartiklar. Sökningarna gjordes i tre olika databaser och artikelgranskningen skedde genom Högskolan Kristianstads granskningsmall. Analysprocessen utgick efter Fribergs (2012) trestegsmodell. Resultat: Fyra olika huvudkategorier hittades som anledningar till varför sjuksköterskor inte upprättade en orosanmälan, trots misstankar om barnmisshandel; rädsla, bristande kunskap och erfarenhet, otillräckligt stöd och tillit samt skydda familjen. Diskussion: Metoden diskuterades med hjälp av Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Tre fynd från resultatet diskuterades med hjälp av McCormack och McCances teori, Person-centred care. Fynden handlade om osäkerhet, stöd från myndigheter samt om lagar och riktlinjer för barnmisshandel.
- Sjuksköterska
- anmälningsplikt
- barnmisshandel
- personcentrerad vård
- kvalitativ studie
När plikten kallar: En litteraturstudie om varför sjuksköterskor inte upprättar en orosanmälan vid barnmisshandel
Hansson, H. (Författare), Sörensen, E. (Författare). 2021-dec.
Examensarbete: Kandidatexamen