Abstract
Inledning: Debat. Det moderna samhället har ökat sin förfogbarhet, alltså förmåga att styra och kontrollera, allt mer. Det är en drivkraft bakom utveckling av tekniska framsteg som gav moderna människor autonomi och utrymme till demokratiska reformer. Men utvecklingen är alltmer paradoxal i senmoderna samhället. Kompetensutveckling uppfattas trycka ut ett mer oförfogbart och holistiskt lärande. Ett lärande som samtidigt benämnt som bildning efterfrågas tydligt till grundskolan. Bildning menar sociologen Rosa behövs för psykisk hälsa likväl som för demokratin och ekologiskt hållbar utveckling.Syfte och frågor: Uppsatsens syfte är att undersöka vad fritidspersonal beskriver som pedagogiskt viktigt i möten med naturen, konsten, existentiellt och historien i fritidshem. Vidare syfte är att diskutera bidrag till det fritidspedagogiska yrkesspråket genom att sätta beskrivningarna i dialog med Hartmut Rosas sociologiska perspektiv om resonansrelationer.
Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket är en pedagogisk tillämpning av den sociologen Hartmut Rosa som intresserar sig för vad som är gott och hållbart sätt att relatera till världen, som både människor och ting, men också existentiella totalteter som Naturen. Den existentiella dimensionen i teorin är åskådningsöverskridande på ett sätt som gör att det kan inkludera och göra jämförbar relationen till Naturen, med relationen till Existenssfären. Det goda benämns som resonans. Det kännetecknas av en halvförfogbar, aktiv och ömsesidig kommunikation med Världen. Att vara öppen för detta är att vara resonans-disponibel, vilket inte sig garanterar att resonans uppstår. Det är här förfogbarhet blir centralt. Vårt stressiga kontrollsamhälle riskerar att vilja förfoga för mycket så att det inte finns utrymme för att lyssna in och inspireras av Världen. Att ge utrymme i tid och attityd till att elever får komma till och vara i samspel med Världen kan benämnas som resonansdisponibilitet, alltså att bli tillgänglig för att ta in och svara. Det är detta som är bildning, enligt Rosa. Hens motsats, alienation, kan förfina möjligheten till resonans, som kompetensutveckling, men obalans blir dissonans. Världen går från att uppfattas till en grund god helhet till en massa stumma eller stressande distans - och aggressionspunkter.
Bakgrund:styrdokument. Mindre resonant språk exemplifieras när det gäller naturen med att rekommendation om att odla och ha djur tagits bort ur styrdokument. Som ökade förfogbarhetskrav exemplifieras systematiskt kvalitetsarbete och normkritisk pedagogik i jämförelse av Allmänna råd för fritidshem nu jämfört med det första med ett pedagogiskt program, år 1988.
Litteraturgenomgång: Till diskussionen hämtas kunskap om utvecklingen i förståelsen av vetandes horisonter i Sverige, särskilt när det gäller bildning, historia och existenssfären. Här definieras också begreppet yrkesspråk.
Metod, etik, material: Huvudmaterialet är 8 enskilda intervjuer och en fokusintervju med 2 informanter. Till detta finns också svar på en enkät besvarad av 2 informanter som tillkom efter initiala svårigheter få tag på informanter. Analysen sker med kvalitativ innehållsanalys utifrån det teoretiska ramverket.
Resultat: Fritidspersonalen beskriver bildning i Rosas mening som högt värderat, utan att själva begreppet används. Naturen är den tydligaste resonanssfären när det gäller kulturell bildning i fritidspersonalens beskrivning av vad som är viktigt. Historien som sägs minst om, alltså är den stummaste resonanssfären av Hartmut Rosas fyra. Flera begrepp från resonansrelationsteori framstår som potentiella resurser från Hartmut Rosas, särskilt bildning som resonansdisponibilitet och förfogbarhetsnivåer.
Diskussion: Uppsatsen argumenterar för att bildningsbegreppet bör få större spridning inom det fritidspedagogiska fältet för att höja fritidspedagogikens status och handlingskraft i systematiska kvalitetsarbete.
Tilldelningsdatum | 2021-dec. |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Anders Eklöf (Handledare) & Charlotte Tullgren (Bedömande lärare) |
Utbildningsprogram
- Grundlärarutbildning: fritidshem
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Pedagogiskt arbete (50304)
Nyckelord
- resonans
- bildning
- fritidshemmet
- kulturliv
- fritidspedagogik
- kvalité
- postsekulär
- yrkesspråk