Abstract
Genom närläsning av ämnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger är detta en undersökning som har fokuserat på varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och därefter lägga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpåverkan, vilka skönlitterära texter som skulle belysas. Synen på hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig åt beroende på den gemensamma hållningen att låta elevernas intressen och erfarenheter stå i centrum. Under läsningen var den vanligaste inställningen att låta eleverna läsa enskilt hemma. Genom att besvara frågor, men även genom att ibland samtala bearbetades sedan läsningen. Såväl kunskapskraven i ämnesplanen som elevernas läslust satte upp ramarna för vilka didaktiska val som gjordes. Att använda multimediala texter var en av de främsta metoderna som nyttjades i syfte att skapa lust att lära om och av skönlitteratur.
Tilldelningsdatum | 2012-aug.-31 |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Lennart Leopold (Handledare) & Sigurd Rothstein (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Lärarprogrammet
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Språk och litteratur (602)
Nyckelord
- efferent läsning
- estetisk läsning
- litteraturval
- litterär bearbetning
- läslust
- ämnesplanen i svenska