Bakgrund: Psykisk ohälsa i form av depression ökar i samhället. En depression kan vara svår att komma ur på egen hand och risk för symptom som förvärras ökar ju längre tiden går. Symptom som patienter upplever är bland annat nedstämdhet, irritation och hopplöshet inför framtiden. Många patienter vänder sig i första hand till primärvården vilket innebär att primärvården behöver rätt förutsättningar för att ge stöd åt dessa patienter. Syfte: Inom primärvården beskriva patienters erfarenheter av stöd vid depression. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på elva kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Sökning gjordes i databaserna Cinhal, Pubmed och Psycinfo. Granskning av artiklarna gjordes med stöd av HK ´s granskningsmallar. Analysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Sex subkategorier och tre huvudkategorier ”tillgängligt stöd”, ”konkreta råd och verktyg” och ”sjuksköterskans roll” framträdde. Patienter var i behov av långsiktigt stöd, att sjukvården la mer fokus på den psykiska hälsan och ett stöd som var anpassat utifrån patientens behov och önskemål. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från Shentons trovärdighetsbegrepp: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Tre huvudfynd framkom vilka var ”stigmatisering och en sjukvård med för lite fokus på psykisk hälsa – stora barriärer som förhindrar stöd vid depression”, ”ett långsiktigt, lättillgängligt stöd kan hjälpa patienter att hantera sin depression och minska belastningen på sjukvården” och ” en god relation till sjuksköterskan samt teamarbete kan förbättra förutsättningarna för att patienter med depression ges ett bra stöd”. Resultatet diskuteras utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori.
Tilldelningsdatum | 2022-dec. |
---|
Originalspråk | Svenska |
---|
Handledare | Lena Bjerström (Handledare) & Marie Rask (Examinator) |
---|
- depression
- erfarenhet
- patient
- primärvård
Patienters erfarenheter av stödet inom primärvården vid depression: En allmän litteraturstudie
Niss, T. (Författare). 2022-dec.
Examensarbete: Kandidatexamen