Abstract
Denna studie syftar till att undersöka vilka pedagogiska anpassningar som sju verksamma lärare i en liten kommun i södra Sverige, i årskurs 1-3, använder till elever i läs- och skrivsvårigheter. Genom undersökningen vill vi skapa en djupare förståelse för lärares förutsättningar, anpassningar och uppfattningar när det gäller elever som är i läs- och skrivsvårigheter. Tidigare forskning som utnyttjas i studien lyfter fram både för- och nackdelar med de olika pedagogiska anpassningarna. Tidigare forskning visar på att digitala hjälpmedel är den största källan till hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sju verksamma lärare i årskurs 1-3.
Undersökningen presenterar lärarnas uppfattningar om de olika anpassningarna de använder och som behövs i undervisningen för att utveckla elevernas lärande.
Under analysen av resultatet används ett sociokulturellt perspektiv på lärande för att undersöka lärarnas uppfattningar om fungerande pedagogiska anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultatet i studien visade att digitala hjälpmedel är den vanligaste anpassningen.
| Tilldelningsdatum | 2021-juni-30 |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Handledare | Camilla Forsberg (Handledare) & Kristina Juter (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Grundlärarutbildning: förskoleklass och årskurs 1-3
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Pedagogiskt arbete (50304)
Nyckelord
- läs- och skrivsvårigheter
- pedagogiska anpassningar
- mediering
- stödfunktion
- interaktion
Citera det här
- Standard