Personal i börsbolagens hållbarhetsredovisning

: en undersökning om hur upplysningar förklaras

Abstract

Bakgrund och introduktion: Miljöredovisning    uppmärksammades    på    1980-talet    när Världskommissionen för miljö och utveckling fick ett uppdrag av FN att utreda sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring. I samband med detta blev även hållbarhetsredovisning en ny punkt för många företag. Men att exakt säga vad hållbarhetsredovisning är för något är mycket svårt. År 1996 gjorde den dåvarande statliga Redovisningskommissionen en utredning om det skulle införas en ändring i årsredovisningslagen som skulle tvinga företagen att rapportera om miljöfrågor i sin års- eller koncernredovisning. Redovisningskommissionens rapport ledde till att Sveriges Riksdag införde ett krav på miljörapportering ett år senare. Under årens lopp därefter har bland annat CSR-begreppet blivit ett mycket centralt begrepp i företagsstrategi och sedan år 2008 måste att alla statliga företag upprätta hållbarhetsredovisning enligt GRI. Efter många år med fokus på miljö och hållbarhet tror Bino Catasús att vårt ursprung, etnicitet är på väg tillbaka. Sören Bergström håller med och menar att »people« är det nya i utvecklingsmönstret.Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara upplysningar om personal som finns i företags hållbarhetsredovisning år 2009.Metod: Uppsatsen har genomförts med en dokumentstudie där 56 noterade (på Stockholm Nasdaq OMX) företags hållbarhetsredovisningar från år 2009 ingår. Framtagningen av checklistan (se bilaga 1) gjordes genom att ta hjälp av litteraturgenomgångens olika delar såsom till exempel legitimitet om vad som är rätt eller fel. Men även utifrån de kriterier som GRI sätter upp för riktlinjer om vad en hållbarhetsredovisning bör innehålla som till exempel arbetsförhållanden.Slutsatser: Utifrån vad analysen visar kan det konstateras att av de sex beroende variabler som är med i undersökningen så är det bara en av dem (diversitet) som inte gått att finna något samband överhuvudtaget. De resterande fem beroende variablerna finns det samband på ett eller annat vis med de oberoende variblerna. Dock skall det kommenteras att bland de oberoende variablerna är det bara tre av fem som det finns samband till beroende variablerna. Att det dessutom bara finns samband mellan oberoende variabler och mängden personalupplysningar är en slutsats att dra. Så utifrån figur 1 kan det dras tre slutsatser. Den första är att det finns ett samband mellan bransch och mängden personalupplysningar. Den andra slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan företagsstorlek och personalupplysningar samt den tredje är att det finns ett negativt samband mellan lönsamhet och personalupplysningar.