Syftet med denna studie är att undersöka vilka problemlösningsstrategier elever i årskurs 3 använder sig av inom matematisk problemlösning samt om strategivalen skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Studien syftar också till att undersöka i vilken utsträckning flickor och pojkar är strategiflexibla. En kvantitativ metod i form av enkätundersökning har använts för att kunna besvara syfte samt forskningsfrågor. Enkätundersökningen genomfördes på 73 elever varav 35 var flickor, 33 var pojkar och fem elever ville inte uppge sin könstillhörighet. Den insamlade data har analyserats med inspiration från statistisk analys och resultatet presenteras i både stapel- samt cirkeldiagram. Analysen av resultatet har utgått från studiens teoretiska utgångspunkter som bland annat tar avstamp i problem solving by design och George Polyas problemlösningsmodell. Resultatet pekar på att majoriteten av eleverna i årskurs 3 använder sig av strategierna rita bild eller symbol och formulera ett samband. Flickor och pojkars val av strategier inom matematisk problemlösning skiljer sig inte nämnvärt utan de använder sig av strategierna rita bild eller symbol och formulera ett samband. Fåtalet flickor och pojkar är strategiflexibla.
- Grundlärarutbildning: förskoleklass och årskurs 1-3
- Pedagogiskt arbete (50304)
- Problemlösning
- problemlösningsstrategier
- strategiflexibilitet
- pojkar
- flickor
- kvantitativ studie
- årskurs 3
Problemlösningsstrategier och strategiflexibilitet: En kvantitativ studie på flickor och pojkar i årskurs 3
Banfalvi, M. (Författare), Blohmé, C. (Författare). 2022-juni
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå