Abstract
Denna studie undersöker hur aktiemarknaden värderar kreditförlustavsättningar i svenska storbanker under olika räntelägen under perioden 2018–2025. Bakgrunden är införandet av IFRS 9, som ersatte den tidigare modellen för redovisning av kreditförluster (IAS 39) med en framåtblickande modell baserad på förväntade kreditförluster. Detta har ökat betydelsen av ledningens bedömningar och potentiellt förändrat informationsinnehållet i kreditförlustavsättningar för investerare.Syftet med studien är att analysera om det finns ett samband mellan kreditförlustavsättningar och aktieavkastning i svenska storbanker, samt om detta samband påverkas av ränteläget. Studien omfattar Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, med totalt 128 kvartalsobservationer. En kvantitativ metod med paneldata och poolade regressionsmodeller användes för att testa studiens två hypoteser.
Resultaten visar att kreditförlustavsättningar inte har något statistiskt signifikant samband med aktieavkastning på rapportdagen. Inte heller kunde någon modererande effekt av ränteläget identifieras. Däremot framkom att generella marknadsrörelser hade ett statistiskt signifikant samband med bankernas aktieavkastning. Studien drar slutsatsen att information om kreditförlustavsättningar sannolikt redan är inprisad av marknaden före rapporttillfället.
| Tilldelningsdatum | 2026-juni |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Handledare | Elin Smith (Handledare) & Heléne Tjärnemo (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Ekonomprogrammet
Kurser och ämnen
- Redovisning och revision
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Företagsekonomi (50202)
Citera det här
- Standard