Revisionens värde i småföretag

: En studie av relationen mellan formellt syfte och praktisk användning

Abstract

Denna studie syftade till att skapa en djupare förståelse för hur småföretag som omfattades av revisionsplikt använde revision i praktiken samt hur revisionens värde uppfattades i relation till revisionens formella syfte. I den litteratur som studien tagit del av har tidigare forskning visat att revisionens värde i småföretag är komplext och kontextberoende, medan småföretags praktiska användning av revision undersökts i mindre utsträckning. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med stöd i Resource-Based View (RBV), Service Dominant Logic (SDL) och förväntansgapsteori. Resultatet visade att småföretag använde revision för att säkerställa ordning och tillförlitlighet i redovisningen, uppfylla lagkrav och stärka legitimiteten gentemot externa aktörer såsom banker och myndigheter. För vissa företag framstod revisionen främst som en obligatorisk kontrollfunktion, medan andra använde revisorn mer aktivt i situationer som upplevdes som komplexa eller osäkra. Denna studie syftade till att skapa en djupare förståelse för hur småföretag som omfattades av revisionsplikt använde revision i praktiken samt hur revisionens värde uppfattades i relation till revisionens formella syfte. I den litteratur som studien tagit del av har tidigare forskning visat att revisionens värde i småföretag är komplext och kontextberoende, medan småföretags praktiska användning av revision undersökts i mindre utsträckning. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med stöd i Resource-Based View (RBV), Service Dominant Logic (SDL) och förväntansgapsteori. Resultatet visade att småföretag använde revision för att säkerställa ordning och tillförlitlighet i redovisningen, uppfylla lagkrav och stärka legitimiteten gentemot externa aktörer såsom banker och myndigheter. För vissa företag framstod revisionen främst som en obligatorisk kontrollfunktion, medan andra använde revisorn mer aktivt i situationer som upplevdes som komplexa eller osäkra. Vidare framkom att revisionens kärnvärde uppfattades som kontroll, legitimitet och trygghet men att betydelsen av dessa aspekter varierade mellan företagen. Mervärde uppstod framför allt genom rådgivning, dialog och revisorns branschkunskap, vilket ansågs särskilt värdefullt när företagen behövde vägledning i mer avancerade frågor. Relationen mellan företag och revisor hade stor betydelse för hur värdet upplevdes. Tillgänglighet, personkemi och förståelse för verksamheten bidrog till ett starkare värdeskapande. Samtidigt identifierades ett förväntansgap då flera företag efterfrågade mer rådgivning än vad revisionsuppdraget formellt omfattade. Studien indikerade även att redovisningskonsulten ofta uppfattades skapa större praktiskt mervärde i den dagliga verksamheten än revisorn.

Tilldelningsdatum	2026-aug.
Originalspråk	Svenska
Tilldelande institution	Fakulteten för ekonomi
Handledare	Nellie Gertsson (Handledare), Jennifer Emsfors (Bedömande lärare) & Heléne Tjärnemo (Examinator)