Riskprofilering inom förmögenhetsrådgivning och privatrådgivning

: En studie inom banksektorn

Abstract

Sveriges största banker erbjuder både förmögenhetsrådgivning och privatrådgivning till sina kunder. Förmögenhetsrådgivare ger råd till bankkunder som innehar ett stort kapital, där storleken varierar från bank till bank, medan privatrådgivare ger råd till kunder som inte kvalificeras som förmögenhetskunder. Det som både förmögenhetsrådgivare och privatrådgivare har gemensamt är skapandet av kundernas riskprofiler som görs innan finansiella råd ges. De väsentliga påverkansfaktorerna i denna uppsats är reglering, styrsystem, kundens demografiska attribut, professionalism samt rådgivaren som individ. Det har tidigare studerats hur olika faktorer kan tänkas påverka generell risksättning men då har jämförelsen mellan förmögenhetsrådgivning och privatrådgivning inte tagits i bejakande. Syftet med denna uppsats är hur de olika faktorerna kan tänkas påverka den riskprofil som fastställs inom förmögenhetsrådgivning i jämförelse med privatrådgivning. Två hypoteser har konstruerats utifrån uppsatsens syfte och de teorier som är inkluderade. I denna uppsats används ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats, där data har samlats in med hjälp av en enkätundersökning för att undersöka studiens syfte. Resultatet kan inte påvisa att faktorerna påverkar den riskprofilering som de finansiella rådgivarna fastställer och därför gick inte hypoteserna att acceptera. En antydan finns dock i att förmögenhetsrådgivare har högre precision i att fastställa kundens risktolerans. En annan antydan är att förmögenhetsrådgivare överskattar kundens risktolerans. Slutsatsen visar att forskningen ger en antydan till att rådgivarens professionalitet samt rådgivaren som individ påverkar den riskprofilering som förmögenhetsrådgivarna och privatrådgivarna sätter på kunden. Slutligen bidrar studien till en diskussion om skillnader mellan förmögenhetsrådgivare och privatrådgivare när de fastställer kundens risktolerans. Idén i denna studie har därmed bidragit till nya tankar gällande uppsatsens koncept.