Skolinspektionens granskning från 2015 visade att läs- och skrivundervisningen sällan gavs utifrån elevernas aktuella förutsättningar i årskurs 1. Lektionerna baserades ofta på klassens medelnivå i stället för att innehålla den anpassning som läroplanen föreskriver. Det senaste PISA-resultatet från 2022 visade att 15-åriga elever hade det lägsta resultatet i läsförståelse sedan 2012. Vi fann därmed ett intresse att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med läsundervisning under höstterminen i årskurs 1 samt hur de skapar förutsättningar för alla elevers läsutveckling. Tre verksamma lärare intervjuades. Vid tillfället för intervjun arbetade de i årskurs 1. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av innehållsanalys och resultatet analyserades därefter med hjälp av begrepp hämtade från sociokulturell lärandeteori. Vår studie visar att alla lärare strävade efter att undersöka var eleverna befann sig i sin läsutveckling i början av terminen. Lärarna baserade sin undervisning på läromedel i olika utsträckning. Gemensamt för alla lärare var att de arbetar med organiserat bokstavsarbete, däremot är lärarnas bokstavsarbete inte identiska. Alla lärare beskriver att de har olika krav på eleverna i sin klass. Alla elever förväntas inte utföra samma uppgifter i läsundervisningen. I studien framkommer det att lärarna har olika metoder för att nå samma mål, skapa förutsättningar för alla elevers läsutveckling.
Tilldelningsdatum | 2023-dec. |
---|
Originalspråk | Svenska |
---|
Handledare | Jonas Asklund (Handledare), Jan Andersson (Bedömande lärare) & Petra Magnusson (Examinator) |
---|
- Grundlärarutbildning: förskoleklass och årskurs 1-3
- Pedagogiskt arbete (50304)
- läsundervisning
- årskurs 1
- läsinlärning
- differentiering
- anpassning
- bokstavsarbete
- språklek
“...så att det alltid ska passa någon vid något tillfälle.”: En intervjustudie om läsundervisningen under höstterminen i årskurs 1
Klarinsson, E. (Författare), Klint, P. (Författare). 2023-dec.
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå