Samtiden och de långa linjerna i den svenska gymnasieskolan - en läroboksanalys

Abstract

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. Nämligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv på historia växa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lägga vikten på samtiden och ”de långa linjernas perspektiv”. Dessa två perspektiv står i stark kontrast till det perspektiv på historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan. Det författarna till denna uppsats valt att undersöka är hur denna trend inom historieforskningen gestaltat sig i den svenska gymnasieskolan och då framför allt i läroböckerna i historia, från 1940-talet fram till idag. Författarna har valt att göra en litteraturstudie på läroböcker i ämnet historia för gymnasiet. Frågeställningarna de ställt sig är: Spelar långa linjer en större roll i dagens gymnasieskola än tidigare? Och är samtidsförståelsen av större vikt när det gäller historieämnet idag än tidigare?

Författarna kommer i resultaten fram till att det råder diskrepans mellan utvecklingen av historieforskningen och kursplanerna å ena sidan och läroböckerna i historia å den andra. Den utveckling som skett inom historieforskningen återspeglas i kursplanerna men är i stort sett obefintlig i läroböckerna.