Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem där kvinnor oftare utsätts för mer upprepat och allvarligt våld, där majoriteten av förövarna är män. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal spelar en avgörande roll i att identifiera våldsutsatta kvinnor. När våldsutsatta kvinnor söker vård inom hälso- och sjukvården är sjuksköterskor vanligtvis den första vårdkontakten som våldsutsatta kvinnor träffar och blir därmed den första som identifierar våldsutsatta kvinnor. Syfte: Att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelse av bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som utgår från 14 artiklar. Två databaser tillämpades under sökning av artiklar där Högskolan Kristianstads granskning mall tillämpades under artikelgranskning. Vid analysprocessen användes Fribergs (2022) analysmetod som innefattar fyra steg. Resultat: Två huvudkategorier och fyra subkategorier skapades som tydliggör våldsutsatta kvinnors upplevelse av vårdpersonalens attityder i bemötandet. Att inte bli eller bli sedd, hörd och trodd på samt skuld och skam var centralt. Olika hinder och möjligheter för att berätta om sin våldsutsatthet fanns. Frågan om våld och bristande information från vårdpersonal var vid det tillfället centrala upplevelser hos kvinnorna. Diskussion: Metoddiskussionen utgår från Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Tre huvudfynd diskuterades: Respekt och förståelse, skuld och skam och frågan om våld. Fynden kopplas till omvårdnadsteori, globala målen och etisk teori.
- Våld i nära relation
- våldsutsatta kvinnor
- upplevelse
- bemötande från vårdpersonal
- hälso-sjukvård
Se mig, Hör mig, Tro mig: Kvalitativ litteraturstudie om våldsutsatta kvinnors upplevelse av bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården
Sörhede, T. (Författare), Jonsson, T. (Författare). 2024-dec.
Examensarbete: Kandidatexamen