Självklara anpassningar?
Goda lärmiljöer i möte med språklig sårbarhet.

  • Malin Algerstedt
  • Åsa Christell

    Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå

    Abstract

    Syftet med den här studien är att visa på goda språkutvecklande lärmiljöer och språkutvecklande anpassningar samt speciallärarens uppdrag i detta arbete. Vi vill i vår studie ta reda på en rektors, en speciallärares, en lågstadielärares, en mellanstadielärares samt tre lärarstudenters tankar kring goda språkliga lärmiljöer samt vilka anpassningar de anser gynnar alla elevers språkutveckling. Vi önskar även ta del av hur de olika professionerna ser på språkligt sårbara elever samt lärares pedagogiska utmaningar vid utformandet av goda språkliga lärmiljöer. Som datainsamlingsmetoder har intervjuer (med utbildade professioner) och gruppintervju (med lärarstudenterna) använts. Resultatet har analyserats utifrån ett relationellt och sociokulturellt perspektiv.Studiens resultat visar att de olika professionerna och lärarstudenterna anser det är betydelsefullt att som lärare aktivt och medvetet arbeta språkstimulerande för att utveckla elevers språk. Exempel på hur goda språkliga lärmiljöer kan byggas är att lärare försöker skapa bra relationer med och mellan elever samt varierar sin undervisning. Ytterligare exempel är att visa elever på deras framgångar, skapa ett tillåtande samtalsklimat, utgå från elevers kunskapsnivå/förförståelse samt att lärare ingår i ett kollegialt lärande. Språkutvecklande anpassningar som respondenterna nämner är till exempel digitala hjälpmedel, använda sig av bilder, rörelse och musik. En intressant notering var att lärarstudenterna var de enda ut av våra respondenter som belyste vikten av elevens egna medverkan i sina anpassningar. Är det en så självklar del för övriga respondenter och därmed anledningen till att den ej nämns? Respondenterna önskar att speciallärare utvecklar goda språkliga lärmiljöer genom att de undervisar elever i olika former och har en gedigen kunskap om språk-, skriv- och läsutveckling. Vidare lyfter respondenterna att speciallärare bör stötta vid pedagogiska utredningar och tester samt ha ett gott samarbete med kollegor, elever och föräldrar. En viss skillnad fanns i respondenternas svar vad gäller speciallärarens uppdrag. Rektorn och lärarstudenterna menar att speciallärarens roll främst inte innefattar att plocka ut elever för att ha en -till - en undervisning till exempel lästräning, utan efterfrågade hellre handledning. Specialläraren berättade i sin tur att denne ofta arbetar med individuell undervisning samt att det är en del i speciallärarens uppdrag.

    Tilldelningsdatum2020-jan-27
    OriginalspråkSvenska
    HandledareBarbro Bruce (Handledare) & Carin Roos (Examinator)

    Utbildningsprogram

    • Speciallärarprogrammet

    Högskolepoäng

    • 15 hp

    Nationell ämneskategori

    • Pedagogiskt arbete (50304)

    Nyckelord

    • extra anpassningar
    • lärmiljö
    • specialpedagogik
    • språklig sårbarhet
    • särskilt stöd

    Citera det här

    '