Självmord och självskadebeteende
: en studie om självmord och självskadebeteende inom Svensk kriminalvård 2002- 2012.

  • Jörgen Filipsson

    Examensarbete: Kandidatexamen

    Abstract

    Under perioden 2002 till 2012 har 74 personer begått självmord inom Svensk kriminalvård. Under samma tidsperiod har 702 destruktivt självskadande handlingar och självmordsförsök inrapporterats. Syftet med denna uppsats var att undersöka och illuminera olika orsaksfaktorer och påverkansfaktorer som gör att en individ väljer att begå självmord och eller utföra självskadehandlingar i ett häkte eller anstalt. Den teoretiska ansatsen är en etnografisk studie av en rådande social kontext. Metod delen utgår från litteraturstudier där statistik och tidigare forskning avseende psykosocial miljö och psykisk ohälsa ingår. En kvalitativ undersökning har genomförts på anstalten Skänninge som består av sex stycken intervjuer med intagna män som avtjänar straff där, samt med anstaltens psykolog. Fokus för undersökningen var att återge den upplevda psykosociala miljön ur de intagnas perspektiv. Syftet var vidare att förmedla en social kontext vilket allmänheten har ett begränsat tillträde till.

     

    Undersökningen påvisar en rad olika orsaksfaktorer, där den enskilt största faktorn pekar mot att människor häktas och placeras i ensamceller med isoleringslika förutsättningar. Europarådets kommitté mot tortyr och inhuman behandling har vid ett flertal tillfällen påpekat och kritiserat svenskt rättsväsende avseende isoleringen av intagna och extremt långa häktningstider. Resultatet av kritiken förefaller peka på att långa häktningstider och isolering är en av orsaksförklaringarna till det ökande antalet självmord. Omvårdnadinpektionens slutrapport (2008) visar bland annat att suicidrisken var nio gånger högre för intagna placerade i isoleringscell än vid så kallad dubbelbeläggning. Utredningen påvisar vidare att kriminalvården hanterar vad man kallar en högriskpopulation med multipla psykiska diagnoser som orsakssamband för självmord men redovisar ingen empiri för direktkopplingen självmord psykiatrisk diagnos.

     

    Kriminalvården reformerade år 2007 sina säkerhetsrutiner och skapade ett nytt säkerhetslandskap med el-förstärkta skalskydd och en rad integritetskränkande åtgärder för att komma tillrätta med den tragiska utvecklingen inom kriminalvården föranlett av tre spektakulära rymningar som skedde år 2004. Den nya säkerhetspolitiska inriktningen inom svensk kriminalvård får anses vara den största anledningen till ett allt kärvare och hårdare klimat inom den psykosociala miljön vilket därigenom kan medverka till självmord och självskadebeteenden inom kriminalvården.

    Tilldelningsdatum2013-jul-10
    OriginalspråkSvenska
    HandledareJanissa Gudmund (Handledare)

    Kurser och ämnen

    • Sociologi

    Högskolepoäng

    • 30 hp

    Nationell ämneskategori

    • Sociologi (504)

    Nyckelord

    • kriminalvård
    • självmord
    • psykosocial miljö
    • anstalt
    • häkte

    Citera det här

    '