Alkohol dricks på grund av olika anledningar. Det kan vara på grund av traditioner såsom fester, kräftskivor och midsommar, men det kan också drickas i andra syften såsom att lindra smärta och sorg. Sjuksköterskor inom primärvården har som arbetsuppgift att samtala om alkoholvanor då alkohol påverkar kroppen negativt oavsett hur mycket eller ofta det dricks. Däremot ökar risken stort om alkoholkonsumtion föreligger ett riskbruk. Syfte: Syftet var att genom att sammanställa litteratur, undersöka sjuksköterskors erfarenheter att samtala om alkoholvanor i möten med patienter inom primärvården. Metod: Litteraturstudien baserades på både kvantitativa och kvalitativa artiklar som hittades genom tre omvårdnadsrelaterade databaser, Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna har granskats utifrån HKR:s granskningsmall för kvantitativa och kvalitativa artiklar samt Fribergs (2017) trestegsmodell har tillämpats vid analysen. Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier framkom efter sammanställning av artiklarnas resultat. Diskussion: Metoddiskussionen är baserat efter Shentons (2004) kvalitébegrepp. Vidare lyfts fyra fynd; erfarenheter av negativa reaktioner från patienter vid samtal om alkohol, erfarenheter av osäkerhet på grund av bristande kunskap, erfarenheter att alkoholsamtal är tidskrävande respektive viljan att värna om vårdrelationen i resultatdiskussionen. Fynden diskuteras utifrån ett systemteoretiskt synsätt, etiska aspekter samt Halldorsdottirs omvårdnadsteori.
- Sjuksköterskor
- Erfarenhet
- Primärvård
- Alkoholintervention
- Alkoholrelaterade samtal
- Alkoholvanor
Sjuksköterskors samtal med vuxna patienter i primärvården om alkoholvanor
Diomande, H. M. J. (Författare), Wilson, A. (Författare). 2022-juni
Examensarbete: Kandidatexamen