Bakgrund: Barnmisshandel är ett globalt problem som kan medföra livslång skada för barnet. I januari 2020 blev Barnkonventionen svensk lag, vilket stärker barns mänskliga rättigheter. Som sjuksköterska har man anmälningsplikt när man misstänker att ett barn far illa, vilket i Sverige inte alltid upprätthålls. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att genomföra en orosanmälan när ett barn misstänks fara illa. Metod: En allmänlitteraturstudie gjordes utifrån nio kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Granskning och analys utfördes utifrån HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar samt utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av att genomföra en orosanmälan redovisades i tre huvudkategorier; Upplevelsen av bristande kunskap, Upplevelsen av anmälningsprocessen och Upplevelsen av rädsla kring orosanmälan, samt åtta subkategorier. Diskussion: Metoddiskussionen diskuteras utifrån Shenton’s fyra trovärdighetsbegrepp medan tre huvudfynd diskuteras i resultatdiskussionen; Bristande kunskap kring tecken och symtom, Upplevelsen av missnöjdhet över socialtjänsten samt Rädsla för den egna säkerheten. Dessa fynd diskuteras utifrån etiska aspekter, samhällsperspektiv, globala mål samt utifrån Erikssons lidande teori.
Tilldelningsdatum | 2022-juni |
---|
Originalspråk | Svenska |
---|
Handledare | Gunilla Andrén-Sandberg (Handledare) & Elisabet Rothenberg (Examinator) |
---|
- Sjuksköterska
- Upplevelse
- Orosanmälan
- Barn som far illa
- Anmälningsplikt
Sjuksköterskors upplevelser av att genomföra en orosanmälan när barn misstänks fara illa: En litteraturstudie
Daoudi, L. (Författare), Isie Schyllert, K. (Författare). 2022-juni
Examensarbete: Kandidatexamen