Abstract
Den empiriska undersökningen har genomförts i syfte att öka kunskapen om läraresanvändning av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6.
Forskningsfrågorna undersöker lärares syften med användning av skönlitteratur i
de samhällsorienterande ämnena, vilka metoder lärare använder samt vilka
möjligheter och problem de upplever. Det fenomenografiska angreppssättet har
legat till grund för den empiriska undersökningen, både teoretiskt och
metodologiskt. Metoden är kvalitativ, och semistrukturerade intervjuer med fyra
lärare som undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6 har
genomförts och analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av
den empiriska undersökningen överensstämmer till stor del med den tidigare
forskningen som presenteras i uppsatsen, och synliggör liknande syften och
metoder samt möjligheter och problem. Exempelvis återfinns samtal av olika slag
och utvecklande av historiemedvetande både i resultatet av den empiriska
undersökningen och i den tidigare forskningen. Slutsatserna visar att lärare
använder skönlitteratur för flera olika syften, vilka ofta förstärker varandra, att
elevaktiva arbetssätt dominerar där muntliga diskussioner är den mest framträdande
metoden, samt att lärare upplever främst möjligheter med användning av
skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena och att möjligheterna är betydligt
fler än problemen.
Tilldelningsdatum | 2023-dec. |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Jan Andersson (Handledare), Joachim Liedtke (Bedömande lärare) & Petra Magnusson (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Grundlärarutbildning: årskurs 4-6
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Pedagogik (50301)
Nyckelord
- elevaktiva arbetssätt
- litteraturdidaktik
- skönlitterär läsning
- SO-didaktik
- ämnesöverskridande arbete