Skogsbetesmarkernas utveckling och restaureringspotential i Norra Ny socken, Värmland

: Historiska förändringar, nutida värden och framtida möjligheter

Abstract

Studien har undersökt skogsbetesmarkernas historiska användning i svenska skogsbygder, med fokus på säterområden, samt hur dessa marker har förändrats över tid. Genom analys av historiskt kartmaterial har utvecklingen från 1800-talet till idag kartlagts i Norra Ny socken som är belägen på ömse sidor om Klarälvdalen i norra Värmland. Resultatet visar att Norra Ny sockens säterbruk hade störst utbredning under slutet av 1800 talet, som sedan minskade drastiskt under 1900-talet. Resultaten visar att 2311, 1 hektar i Norra Ny socken har god potential för restaurering av skogsbetesmarker, särskilt i större sammanhängande områden. Många av de identifierade restaureringsområdena överlappar med naturskyddade områden, där fri utveckling ofta prioriteras framför skötsel av kulturpräglad natur. Många naturskyddade områden beskriver inte det biologiska kulturarvet eller det tidigare utmarkbruket i området, vilket utgör ett hot mot tidigare kulturpräglad natur. Vilket kan ses i de två områden som har granskats närmare, både Munkebolssätern och Bäckelbergssätern har god restaureringspotential men landskapsperspektivet har förbisetts och det kulturhistoriska värdet har avgränsats. Genom att restaurera skogsbetesmarker kan det gynna både biologisk mångfald och stärka området kulturhistoria.

Tilldelningsdatum	2025-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Joachim Regnéll (Handledare), Ulf Eriksson (Handledare) & Carl Regnéll (Examinator)