"Skolan är en nyckelfaktor för att få barn att röra sig mer"

: en kvalitativ studie om högstadielärares attityder till fysisk aktivitet

Abstract

En ökad mängd interventioner av fysisk aktivitet och rörelse under skoltiden, har positiva effekter på elevernas hälsa och skolresultat, samt minskar tiden som utgörs av stillasittande aktiviteter. Fysisk aktivitet är dessutom en friskfaktor för att minska risken att drabbas av vanliga folksjukdomar och skapar goda förutsättningar för folkhälsan. Stillasittande beteende ökar generellt i samhället och är riskfaktor till uppkomst av kroniska sjukdomar och vidare förtidig död. Samtidigt minskar tiden som individer är fysiskt aktiva, både vardagliga och planerade aktiviteter. Skolan är en lämplig arena för att öka den fysiska aktiviteten, där en bred målgrupp nås utifrån samma förutsättningar på skolan. Syftet var att studera högstadielärares attityder kring fysisk aktivitet och rörelse under skoltiden för elever i årskurs sju till nio, som en hälsofrämjande insats för folkhälsan. Empirin samlades in via enskilda intervjuer och en avslutande fokusgruppsintervju med samma deltagare. Vidare genomfördes en induktiv kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att deltagarna var medvetna om att fysisk aktivitet har positiva effekter på elevernas hälsa, men att den enskilda läraren inte var ansvarig för att implementera mer fysisk aktivitet på skoltid. Fysisk aktivitet kopplades med pulshöjande aktiviteter som var schemalagda eller som skulle ske utanför lektionerna, som på rasterna och förslagsvis struktureras av till exempel en fritidspedagog. Ansvaret för att eleverna skulle vara mindre stillasittande och mer fysiskt aktiva under skoldagen, ansågs vara andra aktörer än lärarna själv. Lärarna uttryckte ett behov av djupare förståelse och ökade kunskaper kring fysisk aktivitet och hur de vidare kunde implementera det för att förbättra förutsättningarna för eleverna. Ökad implementering av fysisk aktivitet i skolan med lärarna som resurs, kan komma att ha stor betydelse för vidare folkhälsoarbetet och individers hälsa. Resultatet i studien kan öka medvetenheten om vilka hälsofrämjande interventioner som kan vara lämpliga i skolverksamheter för att förbättra folkhälsan.