Sociometrisk status och arbetstilfredsställelse
: en kvantitativ studie av olika prediktorer för arbetstillfredsställelse

  • Sara Söderholm
  • Anders Hermansson

    Examensarbete: Kandidatexamen

    Abstract

    Denna uppsats är en kvantitativ studie som haft som syfte att undersöka vad som bäst predicerar arbetstillfredsställelse. De variabler som har mätts som eventuella prediktorer är; sociometrisk status enligt sociometerteorin, socioekonomisk status, personlig känsla av makt samt personlighetsdraget extraversion. Urvalet bestod av (N=128) deltagare som alla var anställda av ett medelstort företag. Denna studie har utgått från en liknande studie The Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) som handlade om subjektivt välbefinnande och sociometrisk status. Arbetstillfredsställelse mättes enligt MSQ (Minnesota satisfaction questionnarie). Sociometrisk status och personlig känsla av makt mättes enligt liknande påståenden som Anderson, Kraus et al. (2012) använt, vilka beskrivs närmre i metoddelen. Socioekonomisk status mättes utifrån inkomst samt utbildningsbakgrund. Personlighetsdraget extraversion mättes med frågor ur personlighets-testet IPIP. Frågeställningenlyder; vad predicerar arbetstillfredsställelse bäst: socioekonomisk-eller sociometrisk status? Även vad personlighetsdraget extraversion spelar för roll som prediktor till arbetstillfredsställelse var en fråga som ställdes. Hypotesenformulerades att utifrån sociometerteorin prediceras arbetstillfredsställelse i större utsträckning än inkomst/socioekonomisk status. De insamlade svaren från enkätundersökningen bearbetades i SPSS version 22 genom en multipel regressionsanalys samt korrelationsanalyser. Endast personlig känsla av makt ficksignifikant stöd i regressionsanalysen då samtliga variabler fanns med som prediktorer, men efter en medieringsanalys fick vi stöd för att sociometrisk status predicerar arbetstillfredsställelse via personlig känsla av makt. Resultatet från regressionsanalysen (modell Enter)visade att personlig känsla av makt var den starkaste prediktorn av arbetstillfredsställelse (β=.50, p< .05) Korrelationen visade samma riktning. Den starkaste korrelationen fanns mellan arbetstillfredsställelse och variabeln personlig känsla av makt som delvis förklarar sociometrisk status(r=.57, p<.05).

    Tilldelningsdatum2014-dec-04
    OriginalspråkSvenska
    HandledareTobias Johansson (Handledare) & Peter Jönsson (Examinator)

    Kurser och ämnen

    • Psykologi

    Högskolepoäng

    • 15 hp

    Nationell ämneskategori

    • Psykologi (501)
    • Arbetslivsstudier (50903)

    Nyckelord

    • arbetstillfredsställelse
    • sociometrisk status
    • personlig känsla av makt
    • socioekonomisk status
    • extraversion

    Citera det här

    '