Specialpedagogens yrkesroll och uppdrag

Abstract

Den föreliggande studien är en diskursanalytisk studie om meningsskapandet av specialpedagogens yrkesroll. Tidigare forskning visar att det råder olika föreställningar om vad specialpedagoger ska arbeta med och hur de ska genomföra sina uppdrag i praktiken, men även att specialpedagoger har haft bekymmer med att definiera sin yrkesroll och jurisdiktion. Studien riktade sig till att undersöka vilka aspekter det är som ligger bakom och styr yrkesrollens jurisdiktion, vilka behörighetsområden specialpedagoger gör anspråk på kontra tilldelas och vilka förutsättningarna är för dem. För att kunna illustrera hur yrkesrollen konstrueras utifrån specialpedagogernas egna utsagor i en bestämd kontext, valdes diskursanalys som metod. Insamlingen av empiri genomfördes i form av fokusgruppsamtal. Respondenterna för den föreliggande studien är yrkesverksamma specialpedagoger från olika gymnasieskolor i södra Sverige. Syftet med studien var att finna meningsskapande kring specialpedagogens yrkesroll, genom att upptäcka mönster i deras utsagor som påverkar formeringen av yrkesrollen och hur rollerna konstrueras i lokala skolsammanhang, vidare att finna de diskurser som formuleras kring meningsskapandet av rollen som specialpedagog. Resultatet har analyserats från detalj till helhet i tre steg och visar att det förekommer en ständig kamp mellan organisationsstyrnig kontra yrkesstyrning om professionens jurisdiktion som bekräftar resultaten i tidigare forskning. De tecken som visar sig är förenade inom diskurserna och utgör därmed nodalpunkten yrkesidentitet. Studien visar implikationer på att specialpedagoger behöver mer stöd och större kraftfullhet i sin jurisdiktion för att kunna göra anspråk på arbetsuppgifter inom sina professionsområden. Vidare visar studien att specialpedagoger behöver tydligare mandat och uppdragsbeskrivning för att ta vara på sin kompetens på rätt sätt och kunna förebygga yrkesrollens avprofessionalisering men även i hälsofrämjande syfte. Eftersom studien är liten i sin omfattning och på grund av dess karaktär går det inte att generalisera resultatet. Resultaten visar att specialpedagogutbildningens mål stämmer dåligt överens med den verklighet specialpedagogerna möter i praktiken och att i konflikt mellan organisationsstyrning kontra yrkesstyrning, blir betydelsen av rektorns stöd av stor vikt. Således kan vår studie om specialpedagogens roll utgöra ett exempel på en generell problematik, vilket gör att studien har en allmängiltighet även om resultaten inte kan generaliseras i traditionell, positivistisk mening. För att kunna ta vara på de samlade kompetenserna som specialpedagoger besitter och bidra till bättre kompetensförsörjning för skolan som samhällsinstitution såväl på kort som på långt sikt skulle resultatet kunna problematiseras vidare i högre grad.

Tilldelningsdatum	2023-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Catarina Grahm (Handledare), Linda Petersson-Bloom (Bedömande lärare) & Helena Sjunnesson (Examinator)