Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka speciallärares och lärares uppfattningar om språkutvecklande arbete för elever i språklig sårbarhet. Aspekter som belyses i studien är speciallärarnas och lärarnas uppfattningar om vad språklig sårbarhet och språkutvecklande arbetssätt är samt framgångsfaktorer och utmaningar i ett språkutvecklande arbete. Undersökningens metod bestod av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tre speciallärare och tre lärare verksamma inom grundskolans tidigare år. Intervjuerna transkriberades och analyserades med inspiration av Ulla H. Graneheim och Berit Lundmans modell för kvalitativa innehållsanalyser.Resultaten av intervjuerna analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med kopplingar till kategoriskt och relationellt perspektiv på svårigheter samt utifrån följande fem centrala begrepp; stöttning, kontext, interaktion, kategoriskt och relationellt perspektiv.
Resultaten visade att speciallärarnas och lärarnas uppfattningar varierar men att det finns återkommande gemensamma aspekter. Respondenternas övergripande uppfattningar av språklig sårbarhet är att det handlar om någon form av språklig funktionsnedsättning och bristande språklig förmåga. Arbetssätt varierar men främst benämns visuellt stöd och digitala verktyg som framgångsfaktorer. Tid för förberedelser, samplanering samt upptäckande av svårigheter och att förstå vad dessa beror på benämns som utmaningar. Här visar studien till viss del en efterfrågan av mer kunskaper om språklig sårbarhet och fortbildning och handledning.
| Tilldelningsdatum | 2023-juni |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Handledare | Annette Byström (Handledare), Sofia Lindberg (Bedömande lärare) & Helena Sjunnesson (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Speciallärarprogrammet
Högskolepoäng
- 15 hp