Struktur och frihet

: Hur läroboken formar matematikundervisningen – Ett lågstadielärarperspektiv

Abstract

Med vår studie vill vi synliggöra hur lärare på lågstadiet använder läroboken i sin planering- samt i sitt genomförande av matematiklektioner, med fokus på struktur och frihet.
Läromedelsstyrd undervisning har en negativ klang, därav ville vi bidra med insikter om hur lärare uppfattar arbetet med läroboken för att nå en förståelse om varför läroboken har en så central roll i matematikämnet. Läroboken kan bli ett kraftfullt pedagogiskt verktyg om det inte endast används i syfte som ett undervisningsmanus, vilket gör att kommunikationen mellan lärare och lärobok är ett intressant och relevant ämne att forska kring. Vidare ville vi även identifiera vilka för- och nackdelar som lärarna anser kan förkomma i arbetet med läroboken.
Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, där vi fokuserat på artefakten, det vill säga läroboken i matematik. Vi vill få syn på hur artefakten ligger till grund för situationer där elever kommunicerar och samarbetar. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av fem verksamma lärare i årskurs 1–3 har utförts, för att få ta del av lärares idéer och erfarenheter om hur de arbetar med läroboken.
Resultaten vi fann i vår studie var att läroboken används som ett primärt verktyg i matematikundervisningen, men lärarna belyste vikten i att läroboken inte är en fullständig lösning utan ett bra underlag för stöd och struktur med behov av komplettering för att kunna följa styrdokumenten.

Tilldelningsdatum	2024-dec.
Originalspråk	Svenska
Handledare	Örjan Hansson (Handledare), Jenny Green (Bedömande lärare) & Petra Magnusson (Examinator)