Synlig nivåmärkning av matematikuppgifter.

: Effekter på elevers self-efficacy och prestation

Abstract

Tidigare forskning har visat att hur matematikuppgifter presenteras kan påverka elevers self-efficacy och prestation. Utifrån Albert Banduras teori om self-efficacy, där individens uppfattning om sin egen förmåga står i fokus, samt Carol Ann Tomlinsons perspektiv på differentiering, undersöker denna studie vilken effekt synlig nivåmärkning av matematikuppgifter har på elevers self-efficacy och prestation. Studien genomfördes som ett kvasi-experiment med elever i årskurs 6. Eleverna arbetade med procentuppgifter med liknande svårighetsnivå, som antingen var nivåmärkta (lätt, medel, svår) eller saknade märkning. Data samlades in genom elevernas prestationer samt självskattningar av self-efficacy. Resultaten visar att synlig nivåmärkning har en begränsad och inkonsekvent effekt på elevers prestation och self-efficacy, då inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas. Däremot framträdde ett mönster i relation till self-efficacy, där uppgifter märkta som svåra var associerade med lägre self-efficacy och uppgifter märkta som lätta med högre. Slutsatsen är att nivåmärkning inte framstår som ett effektivt pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers prestation, men den kan påverka elevers self-efficacy och deras sätt att närma sig uppgifter. Detta innebär en risk för att elever undviker uppgifter som uppfattas som svåra, vilket kan begränsa deras möjligheter att utveckla sina matematiska förmågor.

Tilldelningsdatum	2026-juni
Originalspråk	Svenska
Tilldelande institution	Fakulteten för lärarutbildning
Handledare	Martin Nilsson (Handledare), Catarina Wästerlid (Bedömande lärare) & Petra Magnusson (Handledare)