Abstract
Denna kvalitativa studie synliggör resultatet utifrån valda frågeställningar som utförts via fem intervjuer med fem lärare i två skolor i Sverige, som är verksamma i skolformen grundsärskolan och undervisar elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Studien har som syfte är att synliggöra hur speciallärare och ämneslärare beskriver och bedömer taluppfattning i ämne och ämnesområde i grundsärskolan. Sociokulturell och kognitiviskt teoretisk tolkning har använts till att analysera det aktuella resultatet. Studiens resultat visar att lärarna använder snarlika undervisningsmetoder och liknande individuella anpassningar baserat på elevernas behov samt kompletterande lärmiljöer utomhus och inomhus. Några av lärarna var förvånansvärt osäkra på vad som ska undervisas i taluppfattning och hur den formativa och summativa utvärderingar bör genomföras i sin undervisning. Denna osäkerhet kan ha negativa effekter på elevernas framtida lärande. Slutsatsen är att de fem lärare som deltagit i studien har liknande arbetssätt att planera lektioner och de olika metoder de använder. De har också liknande strategier i utformningen av deras undervisning i taluppfattning och olika stödjande hjälpmedel till eleverna. Studien har stöd av aktuell forskning som bland annat belyser att olika undervisningsmiljöer med praktiska moment gynnar pedagogisk utveckling för elever med intellektuella funktionsnedsättningar.
Tilldelningsdatum | 2020-feb.-21 |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Kerstin Ahlqvist (Handledare) & Carin Roos (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Speciallärarprogrammet
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Pedagogiskt arbete (50304)
- Pedagogik (50301)
- Didaktik (50302)
- Lärande (50303)
Nyckelord
- formativ - och summativ bedömning
- grundsärskolan
- interlektuell funktionsnedsättning
- matematik
- taluppfattning
- undervisningsmetoder
- undervisningsmiljö