Abstract
Förändrande brandregimer, drivna av klimatförändringar utgör ett ökande allvarligt hot mot både djurliv och mänskliga samhällen. Mer intensiva bränder utgör inte bara ett direkt hot mot mänsklig infrastruktur, men även ett direkt hot på många djurarters naturliga boplatser, nämligen trädhålor.Bränder har länge spelat en formande roll i det australiska landskapet och bidragit till en balans mellan störning och förnyelse. Men på grund av den ökande frekvensen och intensiteten av skogsbränder påverkas nu även ekosystem som länge fungerat som återhämtningshabitat eller källor för artspridning historiskt sett förblivit obrännbara eller endast svagt påverkade av brand, exempelvis regnskogarna i de skyddade dalgångarna i Greater Blue Mountains World Heritage Area. Denna studie syftade till att undersöka hur hålträd och deras håligheter påverkas av förändrade brandregimer i regnskog och våt sklerofyllskog genom insamling av data om trädens höjd, diameter och art men även enskilda trädhålors storlek, placering och hålets form i både brända och obrända områden.
Resultaten har sedan analyserats för att upptäcka samband mellan hålträden-och trädhålornas fysiska karaktärer kopplat till olika brandregimer. Våra resultat visar att även om hålträdtätheten var högre i brända områden, innehöll träd i obrända områden fler håligheter per träd samt en större variation av håligheter. Detta tyder på att brand kan främja uppkomsten eller exponeringen av nya håligheter, men samtidigt leda till förenkling eller förstörelse av mer komplexa strukturer. Resultaten understryker brandrefugiens ekologiska betydelse och behovet av riktade bevarandeåtgärder för att upprätthålla livsmiljökvaliteten för hålberoende arter i ett förändrat klimat.
Tilldelningsdatum | 2025-juni |
---|---|
Originalspråk | Engelska |
Handledare | Pär Söderquist (Handledare) & Johan Elmberg (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Landskapsvetarprogrammet
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Landskapsarkitektur (40505)