Abstract
Denna kvalitativa studie handlar om barns fysiska aktivitet på förskolans gård ochom hur förskollärarna kan använda gårdens olika resurser och material för att
skapa förutsättningar för fysiska aktiviteter för barnen. Studien utgick från det
sociokulturella perspektivet och använde en kvalitativ forskningsansats med
observationer och intervjuer som undersökningsmetod. Resultatet visade att
gårdarnas utformning fick en stor betydelse för barns fysiska aktivitet. Nyare
förskolegårdar tilltalade barnen mer för att utöva fysiska lekar. Förskollärarna
använde mestadels rörelselekar som fysisk rörelseundervisning och som
komplement till barnens fria rörelseaktivitet. Resultatet visade att en fysiskt aktiv
förskollärare som deltog i barnens utomhusaktiviteter fick störst betydelse för i
vilken grad barnen utövade fysiska rörelser på förskolegården. Undersökningen
visade också att en passiv pedagog medverkade till att den pedagogiska
rörelseundervisningen upptog betydligt mindre tid av barnens utomhusvistelse. En
annan viktig slutsats i studien blev att gårdens utformning var av vikt för hur
barnen utövade sin fysiska aktivitet och för hur pedagogerna planerade
rörelseaktiviteter utomhus på förskolans gård.
Tilldelningsdatum | 2024-juni |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Maria Rosberg (Handledare), Anette Nilsson (Bedömande lärare), Hilma Holm (Examinator) & Elisabeth Porath Sjöö (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Förskollärarutbildning
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Pedagogik (50301)
Nyckelord
- barn
- fysisk aktivitet
- förskolegård
- stillasittande
- undervisning