Abstract
Bakgrund: Allt fler vårdas av en nära anhörig i sitt hem. En vårdplanering ska utföras för att tydliggöra vårdtagarens behov av fortsatt vård i hemmet. De uppgifter som anhörigvårdaren och vårdtagaren utför efter utskrivning beskrivs som icke sjukvård; egenvård. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem beskriver egenvården och dess betydelse för att uppnå en god hälsa. Kraven på anhörigvårdare ökar och behov finns för stöd, eftersom de ofta står ensamma i vårdsituationen. Syfte: Syftet var att belysa vårdtagare och deras anhörigvårdares upplevelser efter vårdtid inom slutenvård, med särskilt fokus på vårdplaneringens centrala roll. Metod: En allmän litteraturstudie har utförts. Nio stycken vetenskapliga artiklar har genom en kvalitativ innehållsanalys analyserats. Resultat: Följande teman framkom från analysen: Bristande kommunikation/information, Behov av trygghet och stöd, Ökad ansvarsbörda samt Känslomässig påverkan. Huvudrubrikerna i resultatet innefattar både positiva och negativa upplevelser kring vårdsituationen i hemmet. Upplevelserna skiljer sig mellan anhörigvårdare och vårdtagare beroende på hur de uppfattar situationerna i omvårdnaden. Konklusion: Anhörigvårdarna står ensamma med ansvarbördan och de har en betydande roll för sin anhöriges välbefinnande. Vårdplaneringen har en väsentlig funktion för en väl förberedd hemgång och en fungerande eftervård för vårdtagaren och dennes anhörige.
Tilldelningsdatum | 2009-juli-02 |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Jane Björkman (Handledare) |
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Omvårdnad (30305)
Nyckelord
- vårdtid
- anhörigvårdare
- vårdtagare
- upplevelse
- vårdplanering
- ansvarsbörda
- emotionellt