Varför slutar flickor att idrotta inom organiserad lagidrott?
en kvalitativ studie bland flickor i åldern 13 till 16 år

  • Frida Artursson Kjell

    Examensarbete: Kandidatexamen

    Abstract

    Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ”Idrottslyftet”, för att under fem år satsa på barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. 

    Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det var flera olika faktorer som påverkade flickornas val till att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Faktorerna var: familj och vänner och föreningsidrotten. Skolidrotten pekades också ut som en negativ faktor. Diskussionen kopplar resultatet till två hälsoperspektiv; patogenes och salutogenes. Resultatet relaterat till patogenes diskuterar faktorerna kring varför unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott, samt flickornas syn på hur skolorna bedriver sin idrottsundervisning. Vidare diskuteras resultatets salutogena anknytning kring hur idrottsföreningar och skolidrotten kan arbeta för att minska på avhoppen inom idrottsföreningarna och få fler flickor att bli aktiva på fritiden och fortsätta att vara aktiva i framtiden. Konklusionerna var att idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott borde bedriva en förening grundad på Idrotten vill (som handlar om idrottens idé. Idrottsföreningar och Riksidrottsförbundet har tillsammans skapat riktlinjer för idrottens utformning i svenska förbund och föreningar) och föreningsfostran, men samtidigt beröra tävlingsfostran. En idrottsförening som kan balansera dessa tre faktorer kommer att ha goda förutsättningar att nå framgång på olika sätt. Skolor borde se över innehållet i idrottsundervisningen, göra den mer variationsrik och stimulerande för eleverna. Även samhället och föräldrar borde tillsammans arbeta för att barn och ungdomar ska få en positivare attityd gentemot idrott.

     

    Tilldelningsdatum2012-maj-08
    OriginalspråkSvenska
    HandledarePetra Nilsson (Handledare) & Ingemar Andersson (Examinator)

    Utbildningsprogram

    • Folkhälsopedagogiskt program

    Högskolepoäng

    • 15 hp

    Nationell ämneskategori

    • Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (30302)

    Nyckelord

    • idrott
    • hälsa
    • fysisk aktivitet
    • unga flickor
    • skolidrott
    • tjejer
    • organiserad lagidrott
    • avhopp

    Citera det här

    '