Syftet med denna studie är att undersöka hur läraren använder och fördelar talutrymmet i undervisningen men även att undersöka vilka elever som tenderar att tala rakt ut. Talutrymmet undersöks genom att kategorisera eleverna i olika grupper. Studiens sekundära syfte är att påvisa talutrymmets betydelse för att främja elevdelaktigheten i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet och genusperspektivet används som teoretiska utgångspunkter. Studiens intention är att undersöka verkliga händelser genom observationer som metod. Observationernas resultat jämförs sedan mot tidigare forskningsresultat för att synliggöra mönster och få svar på hur och varför talutrymmet fördelar sig som det gör i klassrummet. Studien undersöker vilka elever som får ta del av talutrymmet när handuppräckning används som metod samt vilka elever som tilldelas ordet utan att räcka upp handen. Studien undersöker även vilka elever som positionerar sig själva genom att svara utan att ha tilldelats ordet. Resultaten som framkommer visar att det är pojkarna som dominerar det gemensamma talutrymmet och att den största delen av talutrymmet används av eleverna genom både gruppdiskussioner och enskilda elevsvar. Studiens resultat är viktigt för att öka medvetenheten hos lärarna i hur de fördelar undervisningens talutrymme.
- Grundlärarutbildning: förskoleklass och årskurs 1-3
- genus
- target students
- andraspråkselever
- interaktion
- talutrymme
Vem kommer till tals?: En observationsstudie om det gemensamma talutrymmets fördelning i årskurs 2
Andersson, M. (Författare), Thulin, G. (Författare). 2023-dec.
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå